Summer
Jul
04
2013
Rattvik, SEDalhalla
1
share

Jazzig Sting lysande på Dalhalla Recension...

Stings förkärlek för jazz lyser igenom när han gästar Dalhalla. Låtarna serveras i ett arrangemang som gör dem lite extra spännande. Till och med instrumentala solopartier blir en gripande musikupplevelse.

Det är få artister som klarar av att skapa sig en solokarriär efter att deras huvudband kastat in handduken. Sting tillhör bland de framgångsrikaste. När The Police splittrades 1984 hade de under sju år färdats från ett new wave band i punkens kölvatten till ett av de största arenarockbanden. Innan The Police spelade Sting i olika jazzband och den ådran har framträtt tydligare i hans solokarriär. Dessutom har han gjort vad som fallit honom in, såsom tolkningar av renässanskompositören John Dowland.

Stings senaste platta var en liveupptagning tillsammans med Royal Philharmonic Concert Orchestra och han har under sin karriär experimenterat med olika sättningar. Under denna turné, betitlad Back to bass, är han tillbaka i det avskalade formatet tillsammans med gitarr, bas, trummor, keyboards, förstärkt körsång och en femte musiker som växlar mellan fiol och mandolin. Även scenen är avskalad med en ridå i bakgrunden och en förhållandevis sparsam ljusuppsättning.

De olika orkesterformaten som Sting framfört låtarna i innebär att arrangemangen växlar, och låtarna får lite annorlunda karaktär. Det är otaliga små omstöpningar i arrangemangen som gör låtarna spännande ger dem fräschör. Policelåten 'Every Little Thing She Does is Magic' har här en jazzigare kostym än originalet. Dessutom har den en uppfriskande psykedelisk touch som klär den. Sting har dessutom en förkärlek för komplicerade taktarter som ger låtarna ett raffinerat gung. Trots att rytmen i exempelvis 'I Hung My Head'  är svår att få grepp om, börjar publiken spontant att dansa i mellangångarna.   

'Driven To Tears' har något vildsint över sig och serveras med ett underbart aggressivt fiolsolo. 'Hounds of Winter' har ett kusligt och läckert vokalparti inspirerat av Pink Floyds 'The Great Gig in the Sky'. Den här suggestiva kompositionen är smärtsamt vacker i ett arrangemang som tar fram låtens hela potential.

I ett rytmiskt böljande jazznummer bjuder bandets medlemmar på var sin soloakt. Sådana här uppvisningar tenderar att bli en tradig historia i teknisk uppvisning. Men inte i här. Med ett stadigt jazzfunkbeat som håller allt på fötter ger sig musikerna ut på spännande musikaliska utflykter. Unikt nog kommer man på sig med att hoppas att det kommer att hålla på ett tag. Den känslan sammanfattar Stings insats väl. Avslutande 'Fragile' ger publiken en skön stämning att ta med sig hem.
   
(c) DT by Anders Rosesund

COMMENTS 1
Soulcake July 18,2013
Sting @ Dalhalla
Great moment of the Dalhalla concert...

photos